Ängelholmsgatan 1, Malmö 040-97 91 59
Det finns en utbredd upp­fatt­ning att grupp­bo­en­de kos­tar mind­re än per­son­lig assi­stans. För­e­ning­en JAGs kost­nads­jäm­fö­rel­se visar att det är tvärtom. Grupp­bo­stad för en per­son med stöd­be­hov dyg­net runt kos­tar en kvarts mil­jon kro­nor mer per år än per­son­lig assi­stans.   En hög med sed­lar. Foto­Al­la är eni­ga om att per­son­lig assi­stans leder till ökat själv­be­stäm­man­de och del­ak­tig­het i sam­häl­let. Där­e­mot ifrå­ga­sätts ofta kost­na­der­na för den per­son­li­ga assi­stan­sen. Utred­ning efter utred­ning har fått i upp­drag att se över kost­nads­ut­veck­ling­en.   Ibland fram­förs ock­så att grupp­bo­stad är ett bätt­re alter­na­tiv för per­so­ner med fle­ra sto­ra funk­tions­ned­sätt­ning­ar, varav en avser den intel­lek­tu­el­la för­må­gan, fram­förallt ur ett eko­no­miskt per­spek­tiv. Men För­e­ning­en JAGs kost­nads­jäm­fö­rel­se mel­lan per­son­lig assi­stans och grupp­bo­stad visar att grupp­bo­stad är dyra­re än per­son­lig assi­stans.
0

Sjuk­do­mar som ADHD, stro­ke, Parkin­sons och epi­lep­si kan ge kog­ni­ti­va funk­tions­ned­sätt­ning­ar vil­ket inne­bär att den drab­ba­de kan få pro­blem med min­ne och språk. Det visar en ny kun­skaps­sam­man­ställ­ning som Arbets­mil­jö­ver­ket beställt från Lin­kö­pings uni­ver­si­tet.   Unge­fär 15 pro­cent av befolk­ning­en i arbets­för ålder har idag en kog­ni­tiv funk­tions­ned­sätt­ning. Det bety­der cir­ka 700 000 per­so­ner i arbets­för ålder, enligt rap­por­ten.   En kog­ni­tiv ned­sätt­ning kan bland annat inne­bä­ra pro­blem med:
  • språk; som att skri­va, läsa, kom­mu­ni­ce­ra och sam­spe­la
  • min­net; att kom­ma ihåg själupp­lev­da hän­del­ser och fak­ta
  • exe­ku­ti­va funk­tio­ner”; som flex­i­bi­li­tet, pla­ne­ring, pro­blem­lös­ning
  • upp­märk­sam­het; som kon­cent­ra­tion och att snabbt kun­na skif­ta mel­lan arbets­upp­gif­ter
  • rums­li­ga för­må­gor; som att ori­en­te­ra sig i rum­met och på kar­tor
I rap­por­ten klar­läggs att arbets­mil­jön och hur arbets­upp­gif­ter utfor­mas spe­lar en avgö­ran­de roll för den med kog­ni­ti­va funk­tions­ned­sätt­ning­ar. Och redan nu finns veten­skap­lig grund för ett fram­gångs­rikt arbets­mil­jö­ar­be­te inom det­ta områ­de.   I rap­por­ten dis­ku­te­ras fak­to­rer som kan under­lät­ta för arbets­ta­ga­ren med en kog­ni­tiv ned­sätt­ning. Det kan röra sig om ruti­ner kring god mötes­struk­tur, pro­to­koll­fö­ring, möj­lig­het att arbe­ta ostört samt åter­hämt­nings­pa­u­ser. Vida­re bely­ses öpp­na kon­tors­land­skap som ej gynn­samt.
0

Det tys­ka mjuk­va­ru­fö­re­ta­get SAP för­sö­ker aktivt anstäl­la per­so­ner med autism eftersom de anser att drag av autism kan med­fö­ra för­de­lar vid utfö­ran­det av vis­sa for­mer av arbets­upp­gif­ter.   SAP har som mål­sätt­ning att år 2020 skall upp till 1 % – ca 650 anställ­da – av per­so­nal­styr­kan utgö­ras av per­so­ner med autism.   Autis­tis­ka per­so­ner – som har pro­blem med att inte­ra­ge­ra med and­ra män­ni­skor och som före­drar repe­ti­ti­va upp­gif­ter – ten­de­rar att ägna stor upp­märk­sam­het åt detal­jer, vil­ket kan göra dem väl läm­pa­de som mjuk­varu­te­sta­re eller fel­sö­ka­re.   Även om många autis­tis­ka per­so­ner är väl­ut­bil­da­de och kva­li­fi­ce­ra­de för anställ­ning kan de stö­ta på pro­blem i arbets­li­vet vid exem­pel­vis arbetsin­ter­vju­er eller i de soci­a­la rela­tio­ner­na på arbets­plat­sen.   Arbets­lös­he­ten bland autis­tis­ka per­so­ner är myc­ket hög trots att många vill arbe­ta. I ålders­grup­pen 21 till 25 har bara hälf­ten haft ett betalt arbe­te utan­för hem­met, enligt en stu­die som pub­li­ce­ra­des för­ra året i Jour­nal of The Ame­ri­can Aca­de­my of Child and Ado­le­scent Psychi­a­try.
0

Den fru­stre­ran­de upp­gif­ten i att mon­te­ra för­pac­ka­de möb­ler kan vara till­räck­ligt för att en vux­en man skall bör­ja grå­ta. Men inte för Brad Frem­mer­lid, en lego entu­si­ast och tilli­ka möbel­byg­ga­re, som ock­så råkar ha svår autism.   Den 24-åri­ge kana­den­sa­ren kan var­ken läsa eller tala, och kom­mu­ni­ce­rar endast med hjälp av ges­ter. Men ges han en insex­nyc­kel och en bruks­an­vis­ning för en IKEA-bok­hyl­la mon­te­rar Brad den på rekord­tid. Brads far har nu hjälpt honom star­ta ett före­tag, Built By Brad, i hemstad Edmon­ton i Kana­da. För det över­kom­li­ga pri­set av en dryg hund­ra­lapp går Brad till kun­dens hem och mon­te­rar även den svå­ras­te av möbeln.
0

En ny ame­ri­kansk stu­die visar att anta­let barn som dia­gnos­ti­se­ras med ADHD har ökat med två mil­jo­ner mel­lan 2012 och 2013. Där­till medi­ci­ne­ras en mil­jon fler ame­ri­kans­ka barn än tidi­ga­re.   Stu­di­en genom­för­des av Cen­ters for Dise­a­se Con­trol and Pre­ven­tion (CDC) och pub­li­ce­ra­des i Jour­nal of the Ame­ri­can Aca­de­my of Child and Ado­le­scent Psychi­a­try.   Enligt CDC är ADHD en av de van­li­gas­te neu­ro­lo­gis­ka sjuk­do­mar­na bland barn och. Sym­tom på ADHD inklu­de­rar kon­cent­ra­tions­svå­rig­he­ter, moto­risk hyper­ak­ti­vi­tet och glöms­ka.   Totalt har 6,4 mil­jo­ner ame­ri­kans­ka barn mel­lan 7 – 14 dia­gnos­ti­se­rats med ADHD. Det­ta utgör 11% av den­na ålders­grupp.   Käl­la: medicalnewstoday.com
0

En ny rap­port från Arbets­för­med­ling­en visar att allt fler per­so­ner med ned­satt arbets­för­må­ga på grund av en funk­tions­ned­sätt­ning får jobb.   Arbets­för­med­ling­en har sedan 2002 ett sam­lat ansvar för funk­tions­hin­ders­frå­gor inom arbets­mark­nads­po­li­ti­ken. Under sena­re år har grup­pen med ned­satt arbets­för­må­ga ökat hos Arbets­för­med­ling­en vil­ket bland annat är en kon­se­kvens av att de som tidi­ga­re har varit sjuk­skriv­na nu är inskriv­na hos Arbets­för­med­ling­en.   Under peri­o­den maj – juni det­ta år fick totalt 19 700 per­so­ner med en doku­men­te­rad funk­tions­ned­sätt­ning arbe­te med eller utan stöd, nystart­jobb eller utbild­ning. Det­ta är en ökning med drygt 1000 per­so­ner jäm­fört med före­gå­en­de år.   Totalt har 27 pro­cent av Arbets­för­med­ling­ens inskriv­na någon form av funk­tions­ned­sätt­ning som leder till ned­satt arbets­för­må­ga.   Läs rap­por­ten i dess hel­het.
0

Tims­långa utbrott fem dagar i vec­kan är krä­van­de. Det tar hårt, minns 19-åri­ga Jim­my när han pra­tar om skol­ti­den. Med hjälp av ung­do­mars berät­tel­ser och fik­ti­va barn­ka­rak­tä­rer för­kla­rar UR:s serie Orka hur det kan vara när man är barn och har till exem­pel autism, Asper­gers syndrom eller ADHD. Och hur man kan få hjälp. Seri­estart 15 okto­ber kl. 19.20 i Barn­ka­na­len.   I dag är det många som pra­tar om barn med neu­ropsy­ki­a­tris­ka funk­tions­ned­sätt­ning­ar och deras skolskol­si­tu­a­tion. Många barn som har de här svå­rig­he­ter­na går i en van­lig klass. De behö­ver få för­stå­el­se från sina klass­kam­ra­ter, och de behö­ver själ­va för­stå sina behov. Orka är en tv-serie om neu­ropsy­ki­a­tris­ka funk­tions­ned­sätt­ning­ar och rik­tar sig till barn i mel­lan­sta­di­et. Seri­en foku­se­rar både på hur man som barn kan få hjälp, och hur man kan stöt­ta en kom­pis som har det job­bigt.   I var­je avsnitt tar Step­han Wil­son Yücey­a­tak reda på hur ett fik­tivt barn med svå­rig­he­ter kan få hjälp. Han träf­far spe­ci­al­pe­da­go­ger, psy­ko­lo­ger och resurs­per­so­ner. Ung­do­mar med oli­ka neu­ropsy­ki­a­tris­ka funk­tions­ned­sätt­ning­ar för­kla­rar hur de upp­lev­de sin situ­a­tion som barn. Jim­my, 19, har ADHD och berät­tar om hur sko­lan blev omöj­lig att han­te­ra, men ock­så hur han fick stöd. Joan­na, 24, har Asper­gers syndrom. Hon berät­tar om hur hen­nes inten­si­tet gjort det svårt att få och behål­la vän­ner. För hen­ne har nätet bli­vit ett sätt att kom­mu­ni­ce­ra och hit­ta nya kom­pi­sar. Lin­da, 20, har något som kal­las autis­m­lik­nan­de till­stånd. Hon hade sto­ra svå­rig­he­ter under upp­väx­ten som ing­en viss­te orsa­ken till. Att få sin dia­gnos upp­lev­de hon som att få ett facit till sig själv.   Läs mer på UR:s webb­plats.
0